Take me away...

Nyligen hemkommen från sypermyshelg i Karlskrona, b-friends hemstad. Han har helt underbara föräldrar som gör mig så glad! Det är lika svinkallt där som här. Ändå har vi ätit blåmusslor, kräftor, räkor och bläckfisk som värsta medelhavsborna. Man kan bli bortskämd för mindre.

På bussen hem blev jag dyngsjuk. Har feber och utslag överallt. Igen. Jag vill inte mer! Det funkar inte förstår ni.

Älskling ringde precis och sa att hans jäkla pass och jäkla visa-kort inte fanns. Toppen tycker jag. Inte. Kan man ge en 30-åring totalt utgångsförbud? Jag älskar allt (nästan) hos min fina pojkvän. Men hans ölsinne är lika med noll. Han blir som en mongolid. Kan inte hålla koll på sina saker. Kommer hem utan jacka när det är 15 minusgrader och gör mig allmänt orolig för det ena och andra. Jag orkar inte ta det mer faktiskt. Så därför: Du är vuxen, älskade. Du får styra upp det här själv nu. För jag pallar inte. Jag har inte råd, lust eller vilja att fixa varje gång du gör bort dig. Sluta drick. Tack och hej.

Som ni märker är jag allmän misär just nu. Och inga bilder lyckades jag ta i fantastiska Karlskrona. Glömde batterisladden hemma. Men trots allt, det är en sommarstad. Väntar på det istället. Vi hittade förresten en soffa där nere. Och en del annat. Skönt att ha en tanke och få lite inspiration. Just nu har jag mest ont i huvudet och kommer inom en snar framtid lägga mig ner i duschen och drömma mig bort. Till något somrigt.